elevatesports.blogg.se

 

Det är tydligt vad Malmö har för ambitioner, de vill tillbaka till toppen och de vill vinna SM-guld och det känns endast som en tidsfråga innan det blir verklighet. Det skulle inte förvåna mig om Malmö spelar SM-final redan i vår, men nu kan de inte längre smyga under radarn, motståndarna har betydligt bättre koll på Malmö den här säsongen. Det finns risk för hybris, risk för att förväntningarna är för stora och att pressen blir för tung. Det har gått fort från att ha varit ett lag i Hockeyallsvenskan till att återigen vara ett lag som är med och slåss med de främsta lagen i SHL. Sportchef Patrik Sylvegård besitter Hockeysveriges främsta arena och en spännande trupp, men korten måste läggas rätt och Malmö måste vara ödmjuka inför uppgiften. Säsongen 2017/18 innehåller många starka konkurrenter och i slutändan är det tillfälligheter och små detaljer som avgör vem som får lyfta Le Mat. 

 

Peter Andersson kramade ur det bästa av Malmö ifjol och han besitter erfarenheter som både spelare och ledare. En lurig coach som är svårläst för motståndarna då han har ett bra poker face och sällan gör några större utspel. Peter är en taktiker ut i fingerspetsarna och med Malmöpågen Jesper Mattsson och Martin Filander vid sin sida så utgör trion en av seriens bästa tränarkonstellationer. Anderssons kontrakt går ut efter säsongen och det blir spännande att se om han blir kvar i Malmö, eller om nya utmaningar väntar. Betyg: 4 av 5

 

 

Seriens främsta målvaktspar, det är inget snack. Oscar Alsenfelt var fullständigt briljant ifjol och snuddade på 95% i räddningsprocent, tangerade även Fredrik Norrenas rekord på 9 hållna nollor under en och samma säsong. Målvaktskollegan Christopher Nihlstorp fick finna sig i att hamna i skuggan av Oscar ifjol, men det ska inte glömmas bort att han skulle kunna vara 1:e keeper i samtliga SHL-lag. Nihlstorp är något mer ojämn i sina prestationer än Alsenfelt, men har en hög högstanivå. Betyg: 5 av 5

 

Nils Andersson är motorn i Redhawks backuppställning, landslagsmässig back som gjorde 23 poäng ifjol. Rutinerade Erik Andersson och Jens Olsson är kvar i truppen, likaså Stefan Warg och den egna produkten Carl-Johan Lerby.  Sedan adderar vi Niklas Arell som är ett riktigt vasst nyförvärv och även Tuuka Mäntylä som börjar bli lite till åren men som har mycket hockey i sig. In kommer även Anton Mylläri från Västerås som får chansen att slå sig in i SHL. Överlag stabil backuppställning, men jag saknar en mer offensivt lagd back för högre betyg, på gränsen till en 4:a. Betyg: 3 av 5

 

Det här känns farligt på många sätt, i positiv bemärkelse med Malmö-ögon. Rhett Rakhshani, seriens kanske coolaste namn, finns kvar i truppen och han vet vi kan leverera. Frederik Storm, Robin Alvarez och Fredrik Hädemark är kvar likaså och är stabila forwards, utan att vara några stora stjärnor. Därutöver finns "grisen" Nichlas Hardt, veteranen Erik Forssell och några utfyllnadsspelare i Bryggman, Forsberg och Rosdahl, samt talangen Lukas Haudum. Nyförvärven är spännande, Daniel Zaar håller en mycket hög klass och kan om han hamnar i rätt omgivning finnas med högt i skytteligan. Andy Miele är superstjärnan som ska centra förstalinan och han vräkte in poäng i AHL ifjol, blir mycket spännande att följa. Därutöver tillkommer Johan Olofsson och Max Görtz som troligen hamnar i en 3:e eller 4:e kedja men som har god utvecklingspotential. Mixen är bra av spets, tyngd, grovjobbare och snabbhet. Betyg: 5 av 5

 

Österrikiska forwarden Lukas Haudum gjorde 9 poäng ifjol på 21 matcher, en mycket bra utdelning skulle jag vilja hävda. Den här grabben har fina handleder och har redan en drös med landskamper på sitt CV. Framtidsnamn som dock har utgående kontrakt. 

 

Svårt att hitta någon potentiell flopp i det här laget, men jag väljer Andy Miele. Han har oerhört stora förväntingar på sig och det är första gången han är utomlands och spelar. Produktionen har varit riktigt hög i AHL, men han får inte underskatta SHL som liga. Dragit på sig lite för många utvisningsminuter under karriären.

 

 

 

 

1. Powerplay. Vassast ifjol med sina 27,21%. 40 mål gjordes i numerärt överläge, 30% av lagets 132 mål. Thuresson och Filppula stod för 10 av målen och har båda lämnat. Vem/vilka axlar ansvaret?

 

2. Hemmaplan. Endast 9:e bästa lag på hemmaplan ifjol. En fin hall, men den ekar också väldigt tomt när publiken inte dyker upp. Hockeyintresset måste upp i Malmö! 

 

3. Lagstraff. 14 lagstraff ifjol är 28 minuter boxplay på grund av slarv, obra. Kan vara värt att mängdträna byten bara för sakens skull. 

 

 

Ett lag av den här kalibern ska sluta på den övre halvan av tabellen, så är det bara. Det är backsidan som saknar det där lilla extra och mycket hänger också på att Zaar och Miele blir så bra som förväntat. Seriens bästa målvaktspar bäddar för en bra placering. Toppkandidat som också har chans på guldet, men ligan har fler lag som har starka trupper.